Tysta vandringar

Ibland vill man vandra själv, för att få ro. Men jag upplever att även om jag vandrar med andra infinner sig den där ron, om jag inte måste vara social samtidigt, berättande och lärande. Vi måste inte anstränga oss till det yttersta, motionera, inte ta in massa information och lära oss nytt. Ibland behövs energin, ja hela livskraften för oss själva. Så vill jag dela hälsovandringarna med de som kommer till Stensjöäng. Fast det är regnigt är det en behaglig temperatur i dag, det märkte jag när jag tidigt var ute för att ge vackra ardennerhästarna vatten. De går i sakta mak över mina marker och utför ett enormt arbete som jag inte själv kan göra. Äter gräs, löv och ”sävje”. Håller efter grönskan, betar fram stenarna, rensar under träden och återskapar landskapet som jag minns det från förr. Är så innerligt tacksam för att vi får ”låna hästar” från de som kan deras språk. Jag bara hälsar vänligt och ger dem friskt vatten – och berömmer dem med så vackra ord jag kan.

I dagens Smålandsposten på Älmhultssidorna finns en artikel om mina vandringar denna vecka.

140516 – Bilden borttagen pga. att Smp menar att jag ”kränkt upphovsrätten” genom att jag publicerat deras material på min sida. Trist.


Eller kom och gå ensam en stund i Skogskatedralen eller i den mossiga storskogen.

Läs mer om Hälsovandringar på Stensjöäng

Kroppen minns alla känslor vi lagrat. Boka en massage på Stensjöäng med Mariann Simonsson. Se Andrum

Läs mer om Måbraveckan i Älmhult

One comment

  • Instämmer helt med dina tankar om vandringarna! Jag bär starka upplevelser med mig från vår vandring längs caminon. Underbart att få gå ensam men med medvandrare framför, bakom, vid sidan eller t.o.m.en km bort. Befriande när man vandrar helt utan förväntningarna att prestera ett samtal. På caminon handlade det ofta om att ta sig framåt, steg för steg och faktiskt inte tänka längre än så. Tankarna fick sen fara hur de ville. Livskraften och friden infann sig.
    Allt gott till dej Marianna och vandringarna (som jag också känner igen från den tid vi vandrade runt i de fantastiska skogarna!)!
    Kram /Ingrid

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *