Tag Archives: sår

Vandrarens väg

Poesi har alltid varit min livslust. Både att läsa andras poesi och att skriva. Här en dikt från en helt ny poet för mig.
Men hans dikt speglar precis min egen livsresa.

Vandrare av Antonio Machado 1875-1939

Vandrare, dina fotspår
är vägen, och inget mer;
vandrare, det finns ingen väg
man bryter ny väg när man går.

När man går bryter man ny väg
och när man vänder blicken bakåt
ser man stigen som man aldrig
åter kommer att trampa.
Vandrare, det finns ingen väg
bara kölvattenstrimmor i havet.


Och skulle jag säga det med egna ord – skulle sista raden vara ” det finns ingen väg, bara den vilda naturen”.

Grind på stensjöäng

Grinden är öppen ut mot det okända.

Så är det att trampa upp en ny stig i sitt inre. Och på den vandringen fann jag Genekeys. Som en hållplats, som en vägvisare, som en röd tråd att att hitta in till mina gener, mina sår, mina skuggor och alla de gåvor som är just mina och den högsta essensen för mitt gudomliga jag.

Stigfinnare

De yrkesvägledare jag träffade i min ungdom berättade aldrig att jag kunde bli en poet. Det fanns inte ens i min egen vokabulär då. Någon utbildning till Stigfinnare fanns det inte heller. Men jag prövade det ordet i min mun och i mitt hjärta, och kände att det var jag, mitt sanna jag. Ja jag är och vill vara en Stigfinnare. Och kanske allra främst en inspiratör för andra – för att fler skall ”våga gå sin egen väg. Alla andra leder vilse.”
Se boken Samtal med änglar.”

Må vi mötas där ute i den vilda naturen, och på alla de mötesplatser som finns i verkligheten och på internet.
Marianna Agetorp

Läkande berättande

Jag vet inte om allt berättande är läkande, men vi behöver berätta och förmedla vad vi tänker, känner och erfar. Somliga berättelser lämnar mig totalt oberörd, jag minns dem inte ens. Andra berättelser, griper tag, berör, får mig att känna in, bli ”ingekänd” och engagerar mina inre och yttre sinnen. Första gången jag var på konferens i Läkande berättande var det en ”hemkomst”. Jag sa ”ja” med hela mig. Det är detta jag vill samverka till. Själv har jag svårt att berätta en viss berättelse om och om igen. Jag kan bara berätta det som kommer just då, från mitt eget liv, och erfarenhet. Och så mina sagor förstås. Men inte gamla sagor som jag berättat förut, utan nya som kommer under tiden som jag berättar.
En god berättare ”bjuder upp till dans” – jag lever med, känner med och blir berörd. Berättelsen handlar om mig. Jag gör den till min. Så är myter, sagor och berättelser läkande. Jag förstår mig själv, jag börjar ana och förstå andra. Det som gör ont i mig, sårar också andra. Det som läker mina sår, blir läkedom också hos andra.
Nu bjuder vi in till en kväll med LÄKANDE BERÄTTANDE och HELANDE DANS – i Skogskatedralen på Stensjöäng.
Eftermiddagen blir vad vi gör den till – och självklart öppnar vi upp för besökare att också dela sin berättelse.
Mitt bidrag denna kväll blir också att berätta om min passion, sagoappen.se
Välkomna!
Se också ALBA -Läkande berättande

Läkande berättande

Läkande berättande