Tag Archives: moder jord

Pissed Elin Invigning 2017

Leave a comment

Jag har tidigare skrivit om min syn på konstverket Pissed Elin.

I kväll var jag kallad in till invigningen av konstverket. Vi var förutom Konst-kultur och politiker – sex personer i en Talstafett – som fick uttrycka vår mening. Det var ord och “inga visor”. Somliga lite stötande – väldigt rigida, fastlåsta åsikter om konst och konstverket. Men men. Ordet var fritt.Ett fantastiskt vackert konstverk. Mångtydigt och innerligt. Verkligt roligt var att så många kom för att vara med på invigningen. Rekordet för konstinvigningar i Växjö.

Och härligt sång och musik av Justine Her / Leona Frantzich, musik.

16.10. Gunilla Friman, förvaltningschef, kultur- och fritidsförvaltningen, hälsar välkommen.

16.15. Invigningstal av Eva Johansson (C), ordförande kultur- och fritidsnämnden.

16.20. Nicolas Hansson, avdelningschef kultur och konst, om Pissed Elin.

16.25. Marie Eriksson, universitetslektor, institutionen för socialt arbete vid Linnéuniversitetet, om kvinnlig vrede som drivkraft.

16.40 Talstafett: Olika Växjöbor säger sin mening om Pissed Elin.

17.00–17.10. Justine Her / Leona Frantzich, musik.

Själv fick jag avsluta – och då passade jag på att lägga in en Tyst minut för Elin Wägner, för konsten , vår värld och Moder jord.
Och några bilder finns här nedanför.

Tal till Pissed Elin


Hur skall man kunna skildra en så stor och värdefull människa som Elin Wägner?
Vad hade vi själva gjort för skulptur? Vad hade jag gjort?
När vi nu haft så många åsikter om denna skulptur och dess namn, är det en intressant fråga.
För vi är alla med i livets stora ”konsttävling”, om hur vi bäst kan påverka och förändra världen.

Vi är själva den skulptur som står i vår vardag och skall påminna oss andra om det som förändrar, det som förvandlar, det som rymmer – det som ger rymd.
Vad hade vi själva gjort för skulptur?


Jag älskar konst när den får oss på fall, sätter krokben för oss. När den blottlägger våra innersta känslor, fördomar – när den får oss att gråta, skratta eller äcklas.

Vad är det vi är så rädda för?

Konst är inte farligt, vill bara öppna oss, vill bara knäcka oss, så vi aldrig mera blir som förut.

Konsten vill öppna oss så att ljuset kan komma in i en av våra största rädslor – nämligen vår tro på att inte duga, ha en plats och va bra nog.

Vi är alla bra nog!

Låt denna skulptur öppna oss. Låt den knäcka oss, få oss på fall- så ljuset kan flöda in i alla våra rädslor.
Tystnaden är en oerhörd kraft! Låt oss stilla oss i en tyst minut för

KONSTEN, FÖR VÅR ÄLSKADE ELIN WÄGNER OCH FÖR VÄRLDEN.

Tänkande svampar och känsliga växter

Leave a comment

I dag har jag fått hem boken The Secret Life of Plants. Inte helt ny, men mycket intressant för den som tror att allt levande har ett medvetande, som vi till fullo ännu inte förstår. Jag längtar efter den dagen då vetenskapen “erkänner” det så många anat eller intuitivt vet.

the-secret-life-of-plants

The-secret-life-of-plants

Här är en intressant och belysande artikel publicerad i FOKUS i ämnet. Studier av växters känslor har länge förknippats med 1970-talets flumforskning. Inte längre.

Och hur är det med allas vår MODER JORD. Vi har nog alla hört om begreppet moder jord, eller “Gaia-hypotesen”  och hur planeten inte bara är gjord av död materia, utan är  en medveten, levande varelse. Ja tänk om jorden helt enkelt är en planet som andas, ja en levande organism. När jag tänker på jorden holistiskt, som en levande varelse i eget majestät, i stället för summan av dess världsdelar, hav, öar, berg, hav….  får det en större innebörd. Jag menar att vår planet fungerar som en enda organism som upprätthåller nödvändiga villkor för sin egen överlevnad oberoende av oss människor.

Här är en underbar film från NASA som ger en sinnebild för mig om MODER JORD som en varelse med egenvärde-helt oberoende av mänskligt liv.

Läs också denna artikel som jag tagit dessa citat ifrån. Här om Svampar.

– “Enkla organismer kan bete sig mycket smartare än vad forskare tidigare har trott, visar ny forskning. Egenskaper som minne, inlärning och beslutsfattande verkar finnas hos nästan alla organismer.”

– “Det finns fler organismer som är oväntat intelligenta. Anthony Trewavas, professor vid universitetet i Edinburgh, arbetar med intelligent beteende hos växter. Många växter har förmåga att väga in information från mängder av olika källor, innan de slutligen bestämmer sig för vart de ska sända sina skott eller rötter.”

– “Växter har både effektiva sinnesorgan och förmåga att reagera på förändringar”

Här är länken från DN om intelligenta svampar

Alla har vi våra egna agendor. På min agenda står det att återupprätta Växtrikets egenvärde och otroliga sinnliga liv, som vi vet så lite om.

Den ljuvaste av årstider

One comment

I den vackraste, ljusaste och ljuvligaste av årstider kommer döden för mig. Kanske för att livet är fyllt av dessa kontraster, mörkt ljust – men vad jag förstår mer och mer finns det alltid ett tredje betraktelsesätt. Ljus och mörker tillsammans – livets alla färger. Att jag går och tänker på döden och begravningar är också för att jag får fler och fler samtal runt döden, begravningar och Promession. Läs mer om Promessa En miljöanpassad begravning också kallad Ekologisk beravning.

Döden - ett inslag i livets gobeläng

Döden – ett inslag i livets gobeläng

Breven och telefonsamtalen till mig handlar om att människor redan nu vill skriva ned hur de vill ha sin begravning, och i flera fall, att de vill uppge att de vill ha mig som officiant vid sin borgerliga begravning. Läs mer här. Om detta finns mycket mer att tillägga, än det jag redan skrivit, och jag tror också att vi kommer att se att de borgerliga begravningarna ökar stadigt eftersom fler går ur Svenska Kyrkan. Jag tror verkligen vi behöver fler officianter för begravningar och tror att jag kommer få fler förfrågningar framöver, även från dem jag inte känner. En roll som jag känner mig hemma i.
Men behöver vi kalla det begravning? Är inte minnesstund bättre? Ja det tycker jag själv, för det är verkligen ett tillfälle att minnas den som lämnar livet. Minnesstunder kan vara innerliga och ljusa, men också mycket svåra och fyllda av smärta, och allt annat än “goda minnen”. Som officiant behöver jag också vara medveten om att “den vi minns” kan ha gett efterklang av totalt olika karaktär. Den jag älskar – kanske min “bänkgranne” haft det smärtsammaste avståndstagandet till, ja ett oförsonligt hat. Därför är min intention att låta minnesstunden vara öppen i sin form, och att inte endast en “anhörigs röst” skall få förnimmas. Svårt men viktigt.
“Under hela min uppväxt brukade min far påminna oss om att “du har tid till att dö”. Ja inte skriver vi in varken sjukdom, smärta eller död i almanackan. Den bara kommer, överrumplar oss. Men att sörja tar tid, och vi kan vara hjälpta av att våga tänka till om vår död, även i den ljusaste årstid. Allting har sin tid.

IMG_0039
Många frågar mig också – måste en begravning vara så dyr? Hörde just att en borgerlig begravning kostar runt 40.00. Om det är sant är det en gigantisk summa för mig, och jag tänker “vilka har råd med det”? Jag tror därför att det behövs fler alternativa begravningsbyråer, som ger också mycket enkla prisvärda alternativ, och som stöder oss i att göra mycket av arbetet själva. Enkelhet – kommer att vara ett viktigt ledord för dessa nya begravningsbyråer – som dessutom vågar ställa sig utanför de etablerade kedjorna.
Under stjärnhimlen är vi alla lika. Häromnatten sov jag utomhus under stjärnhimlen. Den enorma tystnaden kallade ut mig. Önskar att fler skulle lockas ut under “vintergatan” under denna ljusa tid.
Vi får livet, och måste ge det tillbaka i en sista utandning. Vår föreställningar om döden varierar. Som borgerlig officiant känner jag mig mycket fri att ta in alla önskemål om hur minnesstunden skall utformas – och sjävklart är jag mycket öppen för att ta in andliga inslag – från olika traditioner. Så låt oss tala om livet – där döden är ett inslag och en självklar del – i den stora livsgobelängen. En dag skall vi alla omslutas av Moder Jord.

 

Genbruk – återbruk -recycling – återanvändning

Leave a comment

IMG_2040

Genbruk – återbruk -recycling – återanvändning

Jag är i röjartagen – älskar ordning och reda- men älskar också återanvändning – och att förmedla saker och ting till människor som behöver dem bättre än jag själv. Jag mår dåligt av att kasta, sådant som kan återbrukas.
För mig är det en stor skillnad mellan att återvinna och att återbruka. Återbruket innebär att  vi avvänder varan, produkten tills den är “slut”. Sen kan den återvinnas. En T-shirt, tex kan användas så länge den är hel, självklart också lagas i sömmar som går upp – lindriga skador mm. Sen kan den återbrukas -som mattrasor, som tvättlappar, som skurtrasor. Ja det kräver tid och engagemang! Efter – när trasan också är slut, mattan trasig mm. då är det dags för återvinning. Men vem samlar in lump i dag. Det hoppas jag kommer åter.

Det som upprör mig mest är alla dessa stora och enorma förpackningar, ibland med “blandmaterial” som gör dem svåra att återvinna.

Efter att jag nu sporadiskt röjt i några veckor – har jag samlat på mig ett helt billass, som jag skall ta med mig till Älmhults återvinningscentral när ajg ändå har ärende in- Älmhult som har fler sorteringsfraktioner än de mindre uppsamlingsplatserna.
Här är mina olika uppdelningar:

Pappförpackningar
Mjukplastförpackningar
Hårdplast
Kemikalier
Färgat-ofärgat glas.
Tidningar/papper
Metallförpackningar
Metall
Elektronik.
Kläder för återbruk
Porslin
Lysrör/glödlampor
Wellpapp
Pelletssäckar
Tryckimpregnerat trä
Prylar att skänka till Loppis
och säkert någon uppdelning till….som jag inte minns

Komposten komposterar jag hemma.

Det som går till skräp/brännbart (vi har bara ett litet  sopkärl – som sällan blir fullt) – är tex. trasiga gummi stövlar, kuvert, trasiga pärmar,filförpackningar som jag är för lat att diska och som har skruvkork, uttjänta trasor, bindor, tamponger, blöta plastförpackningar och ett ock annat som jag inte minns….

JA detta tar tid- kräver omsorg. Jag gör det inte för att klappa mig på bröstet – och döma de som inte gör som jag. Men det är en omsorg för moder jord, vår värld och VÅRA GEMENSAMMA RESURSER. Det är liksom inympat i mig, detta tankesätt från min mor och min i flera stycken torftiga barndom. För att familjens resurser skulle räcka, måste allt användas igen. Uppfinningsrikedomen blev stor. Detta “måste” pga knappa resurser vill jag inte försköna, bara se som en lärdomstid.
I dagens Epstein och Nordegren i P1 var Sopsortering ett tema. Tack för det. För kort som alltid. Medverkade gjorde också sopsorteraren Bertil Hedman. Han är som alltid enormt inspirerande att lyssna till.

Fler program om du googlar på hans namn.
Bertil Hedman
Att genbruka – som det heter i Danmark och att återbrukar – det gillar jag. Och alla loppisar av olika slag. De har börjat bli rumsrena även för de som förf såg ned på fenomenet. Men en god regel är – ta med dig dit och skänk – lika mycket som du köper med dig hem – om du inte vill utöka prylmängden i ditt hem.

“Här röjs för att få luft och ljus” skrev skalden. JA men tänkvärt i programmet var vad Mimmi Bissmont sa, (som jobbar som utvecklingsingenjör på avfallsavdelningen på VA Syd i Malmö.) “Sopor skall synas, för de är en del av vår vardag” Så klokt – vi vill så gärna forsla bort allt – så vi slipper se. Men om vi skall ta ansvar för vad vi förbrukar – måste vi ta in med alla sinnen och förståndsmekanismer – så vi handlar och agerar medvetet.

Fler bra initiativ är alla butiker som Röda korset har “Kupan” och alla andra loppisar mm.

Ett bra initiativ är också-via facebook ä Tingsryds loppis och Givebox Älmhult – som Blocket – men på nära håll. Och skänk hellre än att kasta.