Marianna Agetorp

För mig är varje skog – en skogskatedral. Träden förbinder himmel och jord. Får mig som människa att stå med fötterna stadigt i mossan – och sträcka mig mot ljuset – en annan verklighet. Sedan flera år började jag leka och kratta och såga (med handsåg) fram en Skogskatedral, nere vid Stensjön, en bit bort från vårt hus. Där Skogskatedralen ligger har det tidigare varit sjö, (stensjön är sänkt) och i min barndom var den platsen en äng/mosse där vi skördade hö, och där korna sen betade. Träden – nästan bara granar vandrade in – och tog över. Att området plötsligt en dag förvandlades  – från att ha varit Skuggornas skog – till att i mina ögon bli en Skogskatedral, var det flödande kvällsljuset som letade sig in mellan stammarna. Så letar sig ljuset in också genom våra inre skuggiga skogar och otillgängliga marker – och skapar nya katedraler och mötesplatser inom oss – för det heliga. Skogskatedralen är för mig ett heligt rum – öppet alla dagar året om. I Skogskatedralen behövs inget särskilt altare – där är varje människa är ett altare för det heliga.
Skogskatedralen har en egen påbörjad sida – och fler bilder mm finns här.

I min bok Helande trädgård – berättar jag mer om Skogskatedralens tillkomst.

I min bok – Trädgårdens innersta rum – finns en tidig bild när Skogskatedralen var “Skuggornas skog”