Tag Archives: psalmer

Nationalsången

Så kul att Lundströms bokradio uppmärksammande mina nya verser på Sveriges nationalsång. Så oväntat. En vän uppmärksammande mig på det. Se mitt tidigare inlägg. 10 nya verser för nationalsången

Nu sjöng jag in dem själv – så den som vill kan få höra alla verserna.

Och varför håller jag på med detta? Sätter nya verser till en sång jag själv inte gillar. Jo det är nog för att orden är så viktiga för mig. Att sjunga ord jag själv inte kan “ställa mig in under” kan jag inte sjunga. Då är jag tyst. Det gäller alla sånger, bordsböner, psalmer eller vår nationalsång. Så då är det bara att finna nya ord, dikta nya verser. Alla sånger alltifrån Leonard Cohen till Metallica har jag från tidig ålder försökt översätta och förstå. Och om de inte stämmer med mina egna övertygelser, blir “låten” liksom inte lika bra, eller tar det hela livet för att förstå vad låtskrivaren verkligen menar. Åååå vad jag skulle vilja fråga dem ibland, vad de menar.

Fint också att höra Bo Sundströms låt i programmet. Du och jag, är ett annat slag. Undantag 

Nu sjöng jag in alla verserna och la dem på Youtube.
Lyssna på dem här.

 

Sjung för mig i skogen

Skogskatedralen är öppen året om, alla dagar, alla årstider, dag som natt. Skogskatedralen finns inte bara här, utan överallt där vi håller skogen “HELIG”.
Men på det lilla stycke mark, vid Stensjöns vatten där vi krattat och “befolkat” natur till kultur hyllar jag tystnaden och naturens egen röst.

Då och då bjuder vi in trummor, röster, teater, dans, och konst.
Så blir det också i år.
Först den 11 april. Med Moa Brynell. Boka den dagen om du vill sjunga, kula, vårskrika, vara tyst eller lyssna på fåglarna. Allt har sin tid.
Själv har jag nästan tystnat, när jag är tillsammans med andra. Fick nog av gemensam sång efter alla år i kyrkan – i psalmsångens gemensamma ensamhet. Jag förväntades sjunga med, fast orden inte stämde med hjärtat, så tillslut blev det NOG. Dessvärre sjunger jag heller aldrig Allsång. “Sångsåret” tar tid att läka. Nu sjunger jag och trallar för mig själv. Ofta och högt, när ingen hör på. Helst vill jag sjunga för att “kalla på det heliga”. För mig blir det oftast ordlöst. Kände så väl igen mig i boken “Samtal med änglar” när (tror det var) Lilli, får till sig ordet. “Sjung för mig i skogen”.
Så vill jag sjunga för “det heliga” i mig.
Och senare i sommar blir det mer kulning. Men då i samband med Gunnel Oldenmarks vernissage här på Galleri Stensjöäng 2 juli Aktuellt. Mer om det då.